Med skogsfastigheter och mark både här i Skaraborg, i Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västerbotten har de tillsammans över 10 000 hektar skogsmark varav en bit över 7 000 hektar är produktiv skog. Tillsammans jobbar de heltid med skogen, alltifrån att rent praktiskt vara ute och röja, titta till, inventera och märka ut, men också det administrativa med företagets ekonomi, beställa avverkning och tjänster från skogsbolagen och den stora delen – skogsplaneringen.

Gården i Larv som de tog över från sin far 2007 var ett av de första i företaget, sedan har antalet skogsfastigheter ökat till 57. En blev två och så fortsatte det. Eftersom fastigheterna ligger på olika ställen i landet ser både naturen, skogen och skötseln ut på olika sätt. I skogen uppe i norr anlitar de hjälp från Norra Skog och då är det varje månad en digital avstämning över Teams för att kolla av hur jobbet går och vad som ligger härnäst. Skogsbruksplanen är som det låter, den övergripande planen för skogen. Hur den ser ut idag, vad som är gjort, hur framtiden önskas se ut och vad som krävs för att ta sig dit. Så fort någonting görs så uppdateras det i den digitala skogsbruksplanen. Det är vanligt att man som skogsägare anlitar extern hjälp med just skogsbruksplanen men här har bröderna valt att göra det helt på egen hand. Det har visat sig vara ett bra beslut!
– Det är en ganska stor kostnad om man lägger ut det jobbet till någon annan, genom att vi själva sitter med den får vi en översikt och gör insatser när vi ser att det behövs, det gör också att vi kan hålla ett jämnt kassaflöde berättar Anders.
 

Ett hållbart skogsbruk

Även i skogsbruket går utvecklingen framåt och nya metoder och regler kommer om varandra där hållbarhet spelar en stor roll. Fastigheterna är miljöcertifierade enligt de två standards (FSC och PEFC) som finns på marknaden idag. Det finns genom Skogsstyrelsen och certifieringarna bestämmelser som ska följas vad gäller naturvård där växtligheten, arterna och djurlivet som finns där avgör vad som får göras med skogen och hur den ska tas om hand. Det ställs också andra krav på hur man avverkar och planterar nytt. Idag tillämpas huvudsakligen ett trakthyggesbruk (kalavverkning + plantering), men bröderna har börjat testa olika hyggesfria alternativ.

Plockhuggning är en hyggesfri metod som normalt sett kräver trädslaget gran för att fungera. Bröderna har dock gjort det på ett område med tallskog, det är en grov gallring där man avverkar grövre dimensioner av spridda träd och hoppas på en naturlig föryngring.
– Vi har prövat detta över ett större område för att se om det fungerar med tall, det är ett test och så får vi se hur det blir berättar Per.

Även schackrutemetoden är ett hyggesfritt alternativ, man sparar då en del av träden och avverkar rutor om 25x25 meter om vartannat. Detta gör att det inte uppstår några större områden som är helt kalhuggna och man stör inte naturen och djurlivet på samma sätt.
– Vi ser att det kommer nya EU-direktiv som ställer högre krav på oss skogsägare. Det kommer helt klart påverka oss men vi tror att vi genom nya metoder där vi testar oss fram mot ett mer hållbart skogsbruk är i god fas med de regler som kommer framåt berättar Anders.
 

Alla kan äga skog

Framtiden för skogen ser ljus ut, det är både Per och Anders överens om. De senaste 3–4 åren har marknaden gått åt rätt håll. Även om det är ökade räntekostnader och dyrare avverkningskostnader idag får skogsägarna i snitt mer betalt för sitt virke. 2023 har varit ett bra år för skogen, bra virkespriser och en sommar med mycket regn ger bra förutsättningar för skogen att växa. Framtiden siar också om att det kommer byggas och tillverkas mer i trämaterial, vilket kommer att gynna våra svenska skogsägare.

Det är en stor affär att äga skog och driva ett skogsbruk, trots det tycker de båda bröderna att det finns goda möjligheter för den som vill bygga upp ett skogsbruk. För att börja så krävs det dock en hel del eget kapital med tanke på dagens krav på kontantinsats och gällande ränteläge. För att utveckla skogsbruket så återinvesteras vinsterna i verksamheten, framför allt i form av skogsskötsel och vägbyggen.
– Vi har grundat det vi gör i ett stort intresse, det vi inte kunde har vi fått lära oss. Jag har till exempel läst en del distanskurser via Linneuniversitetet för att lära mig mer om skogsskötsel, hållbarhet och hur klimatet påverkar skogen. Vi åker också på skogsdagar och utbildningar som arrangeras av skogsbolagen, det ger bra erfarenheter och kontakter berättar Anders.