En plantskola i framkant
Historien om Essunga Plantskola är lång, för efter 85 år i branschen har det helt klart hänt en del. Trots det är grunden och affärsidén nästan densamma nu som då. Att odla fram tåliga, starka och fina träd och växter – något som blivit en framgångsfaktor som gjort att Essunga Plantskola idag är en av landets främsta.
Vi träffade Peter Welin och Carolina Carlsson, Peter
äger och driver plantskolan sedan några decennier tillbaka och hans dotter Carolina, som nu är fjärde generationen i företaget, jobbar sedan årsskiftet som utveckling – och hållbarhetschef. Plantskolans resa började redan 1937 när Peters farfar Lars odlade äppleträd, farmor Hanna tyckte mycket om rosor så det blev helt enkelt äppleträd och rosor i fokus då. I norra Sverige fanns det en efterfrågan på härdade trädsorter som klarade det lite kallare klimatet, det ryktet spred sig ner till Essunga och det blev en affärsmöjlighet som togs tillvara på. På den tiden gick järnvägen genom Essunga och plantskolan kunde då lasta vagnarna med träd som kördes upp till Piteå, något som blev lyckat och utvecklats genom åren.
Idag står försäljningen av träd norr om Sundsvall för halva årsomsättningen i företaget. Odlingen, sorterna och processerna har förfinats och experimenteras med under många år. Idag jobbar det 35 medarbetare på plantskolan och det är närmare 3000 träd som lämnar plantskolan varje år.
Odla träd i kruka
Umeå, björkarnas stad är ett av många ställen som plantskolan är leverantörer till. Att plantera, odla och frakta träd är inte helt enkelt men genom en lösning som heter Air-pot, en kruka med hål i sidoväggarna, motverkas att trädet får rotsnurr under odlingstiden och får en bättre etablering när det planteras i den offentliga miljön. Genom att odla på detta sätt får trädet rota om sig i egen takt och är väl förberett vid utplantering. Dessutom kan träden levereras helt gröna i stället för att invänta lövfällning på hösten.
– Vårt utbud är väldigt stort och vi levererar växter till alltifrån kommuner, fastighetsbolag som bygger bostadsområden och privatpersoner. Man kan säga att om man går ut i en stad och tar bort allt som är grönt så ser man ungefär att det är allt det gröna som vi jobbar med här, berättar Peter.
Utveckling av svenska arter
En viktig faktor i företaget är utveckling och kvalité av växterna. En del i det är till exempel E-plantan, en kvalitetsmärkning för svenskodlade buskar och träd. Man för helt enkelt in ett chipp i växten som sedan går att scanna och då ser man vad det är för sort och vart det kommer ifrån. Märkningen är en garanti för att den växt du köpt är frisk, pålitlig och klarar Sveriges tuffa klimat.
Plantskolan är även med i försöksodlingar av träd på lantbruksuniversitet Alnarp och på försöksstationen i Gävle där växterna testas och odlas för att klara klimatet norröver. Växtkunskapen är hjärtat i Essunga Plantskola, vilket inte minst ses i de planteringsprojekt som görs ute hos kunder landet över. Det är alltifrån parker, trädgårdar och hotelltak som får sin grönska från Essunga.
Det svarta guldet
Carolina pluggade industriell ekonomi med inriktning energi och miljö i Karlstad. I en av kurserna blev plantskolans komposthög en del av en uppgift. Det blev starten på resan att börja utvinna egen biokol på anläggningen. Genom det statliga investeringsstödet Klimatklivet satsade Peter och Carolina stort och byggde en egen biokolsanläggning. Genom förbränningstekniken pyrolys förbränns träflis utan syre, det innebär att gaserna från flisen förbränns och går under namnet biokol. Tekniken är i grunden flera tusen år gammal men förfinad med ny teknik vilket öppnar nya möjligheter och går att likna med kolmilan som är en äldre teknik. Det svarta guldet, biokolen, är den primära produkten som utvinns från anläggningen.
Den har unika egenskaper som passar sig särskild bra vid odling. Kolen binder vatten, lagrar näring och är poröst i sin form vilket gynnar mikrobiologiskt liv. Inte minst gör den det luftigt och motverkar kompakt jord i planteringarna. På plantskolan fyller biokolen en stor funktion och används tillsammans med andra material och utgör substrat till krukorna där träden och buskarna odlas. Det har visat sig vara riktigt lyckat och biokolen minskar spill och förbrukningen av torv på plantskolan, den bidrar även till att man behöver vattna lite mindre eftersom den hjälper till att hålla fukten i jorden.
Dessutom används restprodukten som i detta fall blir värme för att värma upp plantskolans anläggning, något som helt klart blir en bonus.
En chansning
Teamet i Essunga är ensamma om att utvinna och använda biokolen i egen produktion på detta sätt. Träflisen som eldas kommer från träd som avverkats som varit skadade av barkborrar och annat restmaterial som går att få tag på.
– I förlängningen vill vi hitta ett samarbete med lokala sågverk och skogsägare för att kunna köpa in material som kommer från trakten, det känns viktigt i en sådan här process, att vi tittar på varje steg och ser hur vi kan vara så klimatsmarta som möjligt berättar Carolina.
Året innan biokolsanläggningen började byggas kom plantskolans nya kontor och konferenslokaler på plats. En satsning på större utrymmen för både personal men framför allt besökare. Här kan man både ta emot besökare till plantskolan men andra företag och föreningar kan också hyra lokalerna för sina möten och träffar.
– Vi tänkte att det var dags att ta steget och inte bara prata om det, som alltid blir det en risk när man ställer om i företaget och satsar på något nytt. För oss är biokolen en sådan sak men vi kände att det var läge och att testa, att skapa nytt odlingsmaterial på detta sätt kändes helt rätt, berättar Peter.